Och så kom hösten

Det är konstigt. Hur fort det kunde bli höst. Är på väg ut för en löptur och det är alldeles mörkt ute. Mamma, bli inte orolig. Jag tar med mig Palle. Jag tycker inte det var länge sen jag och Camilla var i Skellefteå och hon fascinerades över hur det kunde var ljust dygnet runt. Nu går det ännu fortare där uppe än här och blir bara mörkare och mörkare, snabbare och snabbare. Tur att mörkret för med sig så mycket mysigt också. Tända ljus, te, varma mysiga koftor och helt galet snygga höstkläder. Det gillar vi iaf!